Vad är ANCA-associerad vaskulit (AAV)?
AAV är en grupp sällsynta autoimmuna sjukdomar som drabbar upp till 20 personer per miljon i Europa.1–4 Du kan också höra läkare använda andra namn som ANCA-associerad vaskulit, Wegeners granulomatos med polyangit (GPA), mikroskopisk polyangit (MPA), eosinofil granulomatos med polyangit EGPA) eller Churg–Strauss syndrom.1,5
Webbplatsen har utvecklats tillsammans med patientföreningar, AAV-patienter och deras närstående från hela Europa i syfte att skapa innehåll som ska vara så informativt som möjligt. Webbplatsen är alltså främst avsedd för människor som har eller är berörda av AAV. Det finns dock även många andra typer av vaskulit. Om du har en annan typ av vaskulit vill du kanske ta kontakt med en av de lokala patientföreningarna.
Vaskulit innebär inflammation av blodkärl.2 AAV drabbar de små blodkärlen som finns överallt i kroppen. Detta leder till att organ som njurar, lungor, ÖNH (öron, näsa, hals), hud, nervsystem, matsmältningssystem, ögon och hjärta kan inflammeras och skadas.4
AAV är oftast en långtidssjukdom som kan komma och gå med behandlingen. Detta innebär att det finns tider när sjukdomen är under kontroll och du mår bra (detta heter remission), men det kan också finnas tider när symtomen återkommer och du behöver extra stöd (recidiv eller skov).6–8
AAV kan drabba både yngre och äldre personer, men den är särskilt sällsynt när det gäller barn och unga människor. Män drabbas lite oftare än kvinnor.1,9
Upptäck värdefulla tips för det dagliga livet som kan hjälpa dig att hantera din sjukdom
Läs vidare
Litteratur och fotnoter
Klaus - GPA, Tyskland
Vad är autoimmuna sjukdomar?
Autoimmuna sjukdomar uppträder om immunförsvaret, som normalt skyddar kroppen mot infektioner med hjälp av antikroppar, blir överaktivt och börjar bilda autoantikroppar. Dessa angriper ”goda”, friska celler vilket leder till inflammation.1
Immunförsvaret bildar antikroppar som bekämpar infektioner. Dessa antikroppar är så att säga immunförsvarets väktare – de är riktade mot vissa ämnen som kroppen uppfattar som främmande (t.ex. bakterier eller smittämnen) och gör att immunförsvaret sedan angriper dessa. Det är också vad som händer efter en vaccination (t ex mot influensa eller mässling) – man utvecklar en antikropp som stoppar just den sjukdomen direkt innan den utvecklas fullt.1
Hos personer med autoimmuna sjukdomar bildas en antikropp mot en viss del av deras egna celler (ett protein). Sådana antikroppar betecknas som autoantikroppar. Olika typer av autoantikroppar är delaktiga i de olika autoimmuna sjukdomarna.1
I fall av AAV bildas den autoantikropp som betecknas som ANCA och som är riktad mot ett antigen (protein) i neutrofiler (en form av de vita blodkropparna). ANCA är förkortningen för antineutrofila cytoplasmatiska antikroppar.2
Neutrofiler aktiveras om ANCA binds till dem vilket ger upphov till en inflammation. Detta är en reaktion av kroppen som inte är avsedd i denna form. Inflammationsprocessen har för uppgift att bekämpa infektioner och inte att aktiveras på detta sätt.2,3
Neutrofilerna aktiverar sedan komplementsystemet (en rad proteiner som interagerar med varandra). Om proteinet C5a aktiveras i komplementsystemet drar detta protein ytterligare neutrofiler till det inflammerade stället och förbereder dem för deras aktivering.2,3
Neutrofilerna häftar fast mot och tränger igenom blodkärlens väggar och frisätter en rad proteiner. Istället för att bekämpa infektioner, vilket är deras egentliga uppgift, förorsakar proteinerna i denna situation en inflammation i och på blodkärlets vägg.2,3
På så vis uppstår ett inflammationskretslopp som drivs av neutrofilerna och komplementsystemetoch som skadar blodkärlen. Med tiden hjälper processerna i immunsystemet till att få bukt med inflammationen, men den drabbade vävnaden är ärrad eftersom blodförsörjningen varit nedsatt.2,3
Läs vidare
Litteratur och fotnoter
Vad är det som förorsakar ANCA-associerad vaskulit (AAV) och hur kommer min sjukdom att fortskrida?
Rina (MPA), Nederländerna
De ursprungliga orsakerna till AAV är inte klarlagda, men det finns olika faktorer som antas bidra till sannolikheten att insjukna i AAV, exempelvis:1,2
Mikrobiell infektion
en infektion som förorsakas av små (mikro) organismer, såsom bakterier och som ofta anses vara den utlösande faktorn
Genetiska förutsättningar
de kroppsliga och beteendemässiga egenskaper, inklusive sjukdomstillstånd, som folk ärver av sina föräldrar
Miljöförhållanden
Till exempel kan kontakt med olika kemiska ämnen och byggmaterial spela en roll
Läkemedel
Intag av vissa läkemedel eller narkotika
AAV kan vara en fortskridande sjukdom. Detta innebär att skadorna kan bli allvarligare med tiden.1,3 Detta händer när sjukdomen är aktiv eller när du genomgår ett recidiv.4 Du kan också uppleva ett skov, dvs att dina symtom blir värre under en kort tidsperiod. När sjukdomen är i fullständig remission (ingen sjukdomsaktivitet finns) inträffar inga skador.5
Läs vidare
Rina (MPA), Nederländerna
Eftersom AAV är en sjukdom som kan yttra sig på olika sätt kommer det du upplever att skilja sig från andra patienters erfarenheter.6
Exempel på vad som kan förekomma under ditt sjukdomsförlopp:
Du upplever en enskild episod, går sedan in i remission och förblir där varaktigt
Du har perioder med symtom som alternerar med perioder av förbättring och behöver ständigt mediciner
Du har perioder av måttliga symtom och långa perioder av sjukdomsfrihet med ständig läkemedelsintag
Du har korta perioder av allvarliga symtom som alternerar med långa perioder av sjukdomsfrihet med läkemedelsintag
Läs om hur AAV behandlas
utifrån dina symtom
Litteratur och fotnoter
Lungor – tecknade av S. , konstnär, reumatolog, vaskulitpatient
Vilka typer av ANCA-associerad vaskulit (AAV) finns det?
Martina (MPA), Tyskland
Vilka typer av ANCA-associerad vaskulit (AAV) finns det?
Nedan beskrivs de tre huvudformerna av AAV. Beakta att det inte alltid kan avgöras entydigt vilken form av AAV du har. Ibland kan flera former förekomma samtidigt:
Granulomatos med polyangit (GPA)
Om du har GPA binder dina autoantikroppar oftast till PR3. Ordet “granulomatos” beskriver de små, korniga cellgrupper som ofta bildas i GPA-patienters andningsvägar. Polyangit innebär att många blodkärl är inflammerade.1,2
En GPA börjar som regel i näsan, öronen, ögonen eller munnen. Ett gemensamt symtom som kan tyda på att någon har denna sjukdom är en kroniskt tilltäppt näsa med blodiga skorpor kring eller i näsborrarna. Andra vanliga symtom är röda ögon, mellanöreinflammationer (så kallat otitis media) och plötslig dövhet. GPA kan även drabba lungorna och njurarna.1,3
Mikroskopisk polyangit (MPA)
Om du har MPA binder dina autoantikroppar oftast till MPO. Vid MPA förekommer inflammationer i de små blodkärlen i många organ. De vanligaste symtomen är blodig hosta, rött hudutslag (purpura) och ledvärk.1,2
Njurarna är ofta drabbade vid MPA. Till skillnad från GPA drabbas näsan och näsbihålorna mindre ofta. Ibland är MPA begränsad till njurarna.1,3
Eosinofil granulomatos med polyangit (EGPA)
tidigare kallad Churg-Strauss-syndrom
I likhet med GPA ger EGPA ofta granulomatos och ofta är lungorna och/eller bihålorna drabbade. Dessutom har personer med GPA ofta astma innan deras EGPA börjar – och deras blod innehåller ofta en högre nivå av en viss typ av vita blodkroppar som heter eosinofiler.4
Litteratur och fotnoter
Martina (MPA), Tyskland
Vilka tecken och symtom på ANCA-associerad vaskulit (AAV) finns det?
Catherine (EGPA), UK
Vilka tecken och symtom på ANCA-associerad vaskulit (AAV) finns det?
AAV kan förekomma i alla kroppsdelar, eftersom de små blodkärlen finns överallt i kroppen. Olika personer påverkas olika, och symtomen varierar beroende på vilka organ som är drabbade.1 AAV kan drabba blodkärl i olika delar av kroppen, bland annat lungor, njurar, nervsystem, matsmältningssystem, hud, ögon och hjärta.2
Symtom
Ytterligare viktiga symtom som personer med AAV ofta kan drabbas av:3
Eftersom många av dessa symtom också förekommer vid andra sjukdomar eller tillstånd kan det ta tid tills någon diagnosticeras korrekt med AAV.3
Litteratur och fotnoter
Catherine (EGPA), UK
Vilka tecken på ANCA-associerad vaskulit (AAV) bör jag vara uppmärksam på?
Njurar
Lungor
Näsa
Ögon
Öron
Nerver
Hud
Hjärta
Matsmältningssystem
Njurar
-
Blod i urinen
Njurarna är ett av de organ som drabbas oftast av AAV.1 Symtomen kan omfatta inflammation, uppsvullnad och ibland bristning av glomeruli som är mycket små blodkärl i njurarna.2 Människan har miljoner glomeruli. Dina njurars funktion påverkas alltså inte om bara några få glomeruli är skadade. Om skadan fortskrider med tiden kan dina njurars funktion däremot totalt sett försämras. Om dina läkare misstänker att AAV drabbar dina njurar kommer de kanske att utföra vissa test som blodtest, urintest och biopsi för att verifiera detta.
Läs vidare
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
Lungor
-
Andnöd/andfåddhet
-
Hosta
Mer än hälften av dem som har AAV utvecklar symtom i lungorna vid någon tidpunkt.1 Dessa symtom kan vara lindriga eller allvarliga och de kan förändras med tiden. Det kan vara mycket oroväckande att uppleva symtomen i lungorna såsom andnöd.2 Din läkare kan dock undersöka symtomen och ordinera motsvarande läkemedel. Oftast undersöks symtomen i lungorna genom en lungbiopsi eller röntgenundersökning om de ger anledning till oro.
Läs vidare
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
Näsa
-
Smärta / tryckkänsla / tilltäppning / infektion i bihålorna
-
Näsblod (skorpor)
Symtom i öron, näsa och hals förekommer hos upp till 3 personer av 10 med MPA, men är vanligare hos personer med EGPA och GPA.1
Milda AAV-symtom i näsan känns ungefär som att vara förkyld med en rinnande näsa. Men det finns också andra symtom som kan förekomma såsom näsblod, blodiga skorpor kring näsborrarna, sår i näsan eller i allvarliga fall en så kallad ”sadelnäsa” som innebär att en del av näsan sjunker in och en operation kan bli nödvändig.2,3 Om du upplever något av dessa symtom förklarar din läkare för dig hur du kan få dem under kontroll på bästa möjliga sätt.
Läs vidare
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
Ögon
-
Röda irriterade ögon
-
Suddig syn
AAV kan drabba ögonen på olika sätt. Vissa personer upplever bara en lindrig inflammation medan andra har allvarligare symtom.
Röda och irriterade eller värkande ögon är de vanligaste symtomen, och vissa personer har förhöjd ljuskänslighet.1 På sikt kan allvarligare inflammationer leda till nedsatt syn om de inte behandlas. Du bör därför tala med din läkare om du tror att dina ögon eller din syn försämras. Dessutom bör du låta en ögonläkare utföra en noggrann undersökning av dina ögon varje år.
Läs vidare
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
Öron
-
Hörselförlust
Öronen står in förbindelse med näsan och svalget. Om du alltså har symtom i öronen är det vanligt att du också har symtom i näsan eller svalget (såsom näsblod eller heshet). Symtom i öron, näsa och hals förekommer hos upp till 3 personer av 10 med MPA, men är vanligare hos personer med EGPA och GPA.1
AAV kan förorsaka symtom i enskilda delar i örat eller mera allmänt i örat. Om sjukdomen drabbar dina öron beror på en rad faktorer, bland annat på vilken typ av AAV du har. Om du har GPA eller EGPA kan du ha olika symtom (bland annat hörselförlust, infektion eller smärtor i örat) som kan förekomma med olika intensitet i ett öra eller båda öronen.2 Om du har MPA kan du uppleva en sensorineural hörselnedsättning. Detta är en typ av hörselskada som kan nedsätta kvaliteten av ljudet du hör och begränsa din förmåga att höra låga ljud. Vilken behandling du får för din hörselskada beror på vilka symtom du har. Din läkare kommer att diskutera med dig vilka möjligheter som finns.
Läs vidare
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
Nerver
-
Domningar, stickningar eller svaghet (perifer neuropati)
En AAV-inflammation med skador på de perifera nerverna (dvs nerverna i händer, fötter, armar och ben) är vanligast hos personer med EGPA, men den förkommer också hos personer med GPA och MPA.1 Personer vars nerver är drabbade kan uppleva domningar, frysning eller en stickande känsla. Om skadan fortskrider kan den leda till dropphand (handen kan inte längre sträckas uppåt från handleden) eller droppfot (foten kan inte lyftas uppåt). I sällsynta fall kan det förekomma att man upplever att musklerna blir svagare vilket gör det svårare att gripa.2
Om du upplever domningar eller andra symtom, tala med din läkare. Denne kan anordna test för att kontrollera dina nervers funktion, t ex genom EMG (elektromyografi) där den elektriska aktiviteten i dina muskler mäts för att bestämma om nerverna är skadade.
Läs vidare
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
Hud
-
Utslag och såriga ställen
AAV-symtom som drabbar huden, t ex utslag och såriga ställen, förekommer ofta.1,2 Dessa visar sig ofta på benen och fötterna, men kan även drabba andra kroppsdelar. Hos vissa personer utvecklas blåsor och små rödaktiga såriga svullnader på huden.2 Fastän dessa ofta inte gör ont lider många av att de syns. Om du behöver hjälp med att hantera hur din AAV påverkar huden kan din läkare ge råd om vilka behandlingar och stöd som är tillgängliga för dig.
Läs vidare
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
Hjärta
-
Ovanligt högt blodtryck (hypertoni)
Hjärtat visar sällan AAV-symtom, men blodtrycket kan ökas.1 En bärbar enhet (t ex en armbandsur) som övervakar din hjärtfrekvens under dagen kan hjälpa dig att dokumentera de ändringarna du upplever. Tala med din läkare om du observerar ändringar. Men tänk på att ändringar av hjärtfrekvensen kan ha olika orsaker, bland annat ökad stress eller dålig sömn. Din läkare kan kontrollera din puls eller använda en hjärtfrekvensmätare. Om det är nödvändigt talar läkaren med dig om möjliga behandlingar för att påverka blodtrycket.
Läs vidare
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
Matsmältningssystem
-
Diarré
-
Smärtor i underlivet
Inflammation kan förorsaka symtom i samband med magen, såsom diarré och smärtor i underlivet.1 Diarré och smärtor i underlivet kan dock ha en hel rad andra orsaker, därför kan det vara svårt att hänföra de till AAV. Om du upplever dessa symtom kan din läkare undersöka ditt matsmältningssystem med någon bildgivande metod, t ex datortomografi för att se om det finns inflammationsskador.
Läs vidare
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
Litteratur och fotnoter
Njurar
-
Blod i urinen
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
Njurarna är ett av de organ som drabbas oftast av AAV.1 Symtomen kan omfatta inflammation, uppsvullnad och ibland bristning av glomeruli som är mycket små blodkärl i njurarna.2 Människan har miljoner glomeruli. Dina njurars funktion påverkas alltså inte om bara några få glomeruli är skadade. Om skadan fortskrider med tiden kan dina njurars funktion däremot totalt sett försämras. Om dina läkare misstänker att AAV drabbar dina njurar kommer de kanske att utföra vissa test som blodtest, urintest och biopsi för att verifiera detta.
Lungor
-
Andnöd/andfåddhet
-
Hosta
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
Mer än hälften av dem som har AAV utvecklar symtom i lungorna vid någon tidpunkt.1 Dessa symtom kan vara lindriga eller allvarliga och de kan förändras med tiden. Det kan vara mycket oroväckande att uppleva symtomen i lungorna såsom andnöd.2 Din läkare kan dock undersöka symtomen och ordinera motsvarande läkemedel. Oftast undersöks symtomen i lungorna genom en lungbiopsi eller röntgenundersökning om de ger anledning till oro.
Näsa
-
Smärta / tryckkänsla / tilltäppning / infektion i bihålorna
-
Näsblod (skorpor)
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
Symtom i öron, näsa och hals förekommer hos upp till 3 personer av 10 med MPA, men är vanligare hos personer med EGPA och GPA.1
Milda AAV-symtom i näsan känns ungefär som att vara förkyld med en rinnande näsa. Men det finns också andra symtom som kan förekomma såsom näsblod, blodiga skorpor kring näsborrarna, sår i näsan eller i allvarliga fall en så kallad ”sadelnäsa” som innebär att en del av näsan sjunker in och en operation kan bli nödvändig.2,3 Om du upplever något av dessa symtom förklarar din läkare för dig hur du kan få dem under kontroll på bästa möjliga sätt.
Ögon
-
Röda irriterade ögon
-
Suddig syn
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
AAV kan drabba ögonen på olika sätt. Vissa personer upplever bara en lindrig inflammation medan andra har allvarligare symtom.
Röda och irriterade eller värkande ögon är de vanligaste symtomen, och vissa personer har förhöjd ljuskänslighet.1 På sikt kan allvarligare inflammationer leda till nedsatt syn om de inte behandlas. Du bör därför tala med din läkare om du tror att dina ögon eller din syn försämras. Dessutom bör du låta en ögonläkare utföra en noggrann undersökning av dina ögon varje år.
Öron
-
Hörselförlust
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
Öronen står in förbindelse med näsan och svalget. Om du alltså har symtom i öronen är det vanligt att du också har symtom i näsan eller svalget (såsom näsblod eller heshet). Symtom i öron, näsa och hals förekommer hos upp till 3 personer av 10 med MPA, men är vanligare hos personer med EGPA och GPA.1
AAV kan förorsaka symtom i enskilda delar i örat eller mera allmänt i örat. Om sjukdomen drabbar dina öron beror på en rad faktorer, bland annat på vilken typ av AAV du har. Om du har GPA eller EGPA kan du ha olika symtom (bland annat hörselförlust, infektion eller smärtor i örat) som kan förekomma med olika intensitet i ett öra eller båda öronen.2 Om du har MPA kan du uppleva en sensorineural hörselnedsättning. Detta är en typ av hörselskada som kan nedsätta kvaliteten av ljudet du hör och begränsa din förmåga att höra låga ljud. Vilken behandling du får för din hörselskada beror på vilka symtom du har. Din läkare kommer att diskutera med dig vilka möjligheter som finns.
Nerver
-
Domningar, stickningar eller svaghet (perifer neuropati)
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
En AAV-inflammation med skador på de perifera nerverna (dvs nerverna i händer, fötter, armar och ben) är vanligast hos personer med EGPA, men den förkommer också hos personer med GPA och MPA.1 Personer vars nerver är drabbade kan uppleva domningar, frysning eller en stickande känsla. Om skadan fortskrider kan den leda till dropphand (handen kan inte längre sträckas uppåt från handleden) eller droppfot (foten kan inte lyftas uppåt). I sällsynta fall kan det förekomma att man upplever att musklerna blir svagare vilket gör det svårare att gripa.2
Om du upplever domningar eller andra symtom, tala med din läkare. Denne kan anordna test för att kontrollera dina nervers funktion, t ex genom EMG (elektromyografi) där den elektriska aktiviteten i dina muskler mäts för att bestämma om nerverna är skadade.
Hud
-
Utslag och såriga ställen
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
AAV-symtom som drabbar huden, t ex utslag och såriga ställen, förekommer ofta.1,2 Dessa visar sig ofta på benen och fötterna, men kan även drabba andra kroppsdelar. Hos vissa personer utvecklas blåsor och små rödaktiga såriga svullnader på huden.2 Fastän dessa ofta inte gör ont lider många av att de syns. Om du behöver hjälp med att hantera hur din AAV påverkar huden kan din läkare ge råd om vilka behandlingar och stöd som är tillgängliga för dig.
Hjärta
-
Ovanligt högt blodtryck (hypertoni)
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
Hjärtat visar sällan AAV-symtom, men blodtrycket kan ökas.1 En bärbar enhet (t ex en armbandsur) som övervakar din hjärtfrekvens under dagen kan hjälpa dig att dokumentera de ändringarna du upplever. Tala med din läkare om du observerar ändringar. Men tänk på att ändringar av hjärtfrekvensen kan ha olika orsaker, bland annat ökad stress eller dålig sömn. Din läkare kan kontrollera din puls eller använda en hjärtfrekvensmätare. Om det är nödvändigt talar läkaren med dig om möjliga behandlingar för att påverka blodtrycket.
Matsmältningssystem
-
Diarré
-
Smärtor i underlivet
Om du konstaterar något av dessa symtom är det viktigt att tala om det för din läkare och diskutera tillgängliga behandlingar för att få bukt med symtomen.
Inflammation kan förorsaka symtom i samband med magen, såsom diarré och smärtor i underlivet.1 Diarré och smärtor i underlivet kan dock ha en hel rad andra orsaker, därför kan det vara svårt att hänföra de till AAV. Om du upplever dessa symtom kan din läkare undersöka ditt matsmältningssystem med någon bildgivande metod, t ex datortomografi för att se om det finns inflammationsskador.
1. Watts RA, et al. Nephrol Dial Transplant 2015;30(Suppl 1):i14–22.
2. Hutton HL, et al. Semin Nephrol 2017;37(5):418–35.
3. Geetha D, et al. J Nephrol 2015;28(1):17–27.
4. Al-Hussain T, et al. Adv Anat Pathol 2017;24(4):226–34.
5. Jennette JC, et al. Arthritis Rheum 2013;65(1):1–11.
6. Yates M, Watts R. Clin Med (Lond) 2017;17(1):60–4.
7. Ntatsaki E, et al. Rheumatology (Oxford) 2014;53(12):2306–9.
8. Yates M, et al. Ann Rheum Dis 2016;75(9):1583–94.
9. Watts RA, et al. Arthritis Rheum 2000;43(2):414–9.
1. Elkon K, Casali P. Nat Clin Pract Rheumatol 2009;4(9):491–8.
2. Hutton HL, et al. Semin Nephrol 2017;37(5):418–35.
3. Jennette JC, Nachman PH. Clin J Am Soc Nephrol 2017;12(10):1680–91.
1. Hutton HL, et al. Semin Nephrol 2017;37(5):418–35.
2. Al-Hussain T, et al. Adv Anat Pathol 2017;24(4):226–34.
3. Geetha D, et al. J Nephrol 2015;28(1):17–27.
4. Jennette JC, Nachman PH. Clin J Am Soc Nephrol 2017;12(10):1680–91.
5. Hellmich B, et al. Ann Rheum Dis 2007;66(5):605–17.
6. Yates M, et al. Ann Rheum Dis 2016;75(9):1583–94.
1. Jennette JC, Nachman PH. Clin J Am Soc Nephrol 2017;12(10):1680–91.
2. Xiao H, et al. Kidney Dis (Basel) 2016;1(4) :205–15.
3. Jennette JC, et al. Arthritis Rheum 2013;65(1):1–11.
4. Mukamal LV, et al. Case Rep Dermatol 2018;10(2):175–81.
1. Pagnoux C. Eur J Rheumatol 2016;3(3):122–33.
2. Al-Hussain T, et al. Adv Anat Pathol 2017;24(4):226–34.
3. Rutherford PA, et al. J Am Soc Nephrol 2018;29:839.
1. Pagnoux C. Eur J Rheumatol 2016;3(3):122–33.
2. Smith ML. Arch Pathol Lab Med. 2017;141(2):223–31.
1. Pagnoux C. Eur J Rheumatol 2016;3(3):122–33.
2. Zheng Y, et al. Front Neurol 2018;9:1166.
1. Pagnoux C. Eur J Rheumatol 2016;3(3):122–33.
2. Yates M. Clin Med (Lond) 2017;17(1):60–4.
3. Yates M, et al. Ann Rhuem Dis 2016;0:1–12.
1. Ungprasert P, et al. Rheumatolgoy (Oxford) 2017 ;56(10) :1163–70.
1. Pagnoux C. Eur J Rheumatol 2016;3(3):122–33.
2. Kawashima Y. Nihon Jibiinkoka Gakkai Kaiho 2016;119(2):110–7.
1. Pagnoux C. Eur J Rheumatol 2016;3(3):122–33.
2. Wludarczyk A, Szczeklik W. Expert Rev Neurother 2016;16(8):861–3.
1. Pagnoux C. Eur J Rheumatol 2016;3(3):122–33.
2. Zheng Y, et al. Front Neurol 2018;9:1166.
1. Bramlage CP, et al. J Eval Clin Pract 2017;23(4):747–54.
1. Zheng Y, et al. Front Neurol 2018;9:1166.
Vifor Pharma Nordiska AB Gustav III:s Boulevard 46 SE-169 73 Solna Tel: +46 8 558 06 600 Fax: +46 8 558 06 699
Denna webbsida är avsedd för information, den har inget reklamsyfte och är avsedd för en internationell målgrupp utanför USA. För mer information kontakta medinfo@viforpharma.com.
HQ-AVA-2100165 / Utfärdat: Juli 2023 © 2023 Vifor Fresenius Medical Care Renal Pharma
Dataskyddspolicy | Cookiepolicy | Användningsvillkor | Utgivare
Vous quittez maintenant notre site web et vous vous dirigez vers un site web tiers que nous ne gérons pas. Nous ne sommes pas responsables du contenu de ce site tiers. Nous vous conseillons de consulter sa politique de confidentialité, qui peut être différente de la nôtre. Êtes-vous sûr de vouloir quitter le site?